because there can
be no peace
without justice

SÖK ARTIKLAR


THE MAN
Biography (1869-1948)
The Salt March
                     THE CONCEPT
                     Ahimsa
                     Satyagraha
                     Sarvodaya
                     Swaraj
                     Swadeshi
GANDHIAN SITES

Home » Features


CIVILISATION VID ETT VÄGSKÄL
2 januari 2002, 18:04  |   ARTIKLAR  

En av de förnämsta biografierna om Abdul Ghaffar Khan har skrivits av den indiske filosofen och författaren Eknath Easwaran, som själv växte upp med Gandhi som läromästare. Easwaran bosatte sig i USA där han i 40 år drev ett av landets mest respekterade meditationscenter. Han avled 1999 och fick aldrig uppleva det nya årtusendet. Eller den 11 september 2001.

Ändå behövde Easwaran inte bevittna tvillingtornen störta, för att komma till följande klara insikt.


CIVILISATION VID ETT VÄGSKÄL

av Eknath Easwaran



I SÖDRA INDIEN är det fullt av ormar och i min barndom, när värmen kom efter monsunregnet, brukade jag förundrad betrakta mängden av ormskinn utspridda över våra fält.


“Gör det inte fasligt ont för ormen att ömsa skinn så där?” frågade jag min mormor.

“Den har inget val”, svarade hon. “Den skulle kvävas, om den inte kunde växa. Den måste ömsa skinn eller dö.”

I dag vill jag påstå, att precis på samma sätt växer vår civilisation ur skinnet av gamla, förbrukade vanor som börjat kväva den. Om den inte tillåts ömsa skinn, blir den alltmer själv-förstörande.

Under de senaste femtio åren har vi kommit till en kris i den mänskliga evolutionen, där vi måste välja mellan våld eller ickevåld. Väljer vi våldets väg bromsar vi inte bara vår evolution, vi underlättar vår egen förödelse. För att citera John F. Kennedy, “Om vi inte sätter stopp för våldet, kommer våldet att sätta stopp för oss.”

Frågan är avgörande idag. Våldets plåga uppslukar oss.

Vi kan helt enkelt inte samtidigt bära ett svärd i ena handen och en olivkvist i den andra. Vi kan inte attackera andra länder och förvänta oss fred här hemma.

Världen är En.

Om vi attackerar andra länder, kommer vi att få skörda samma attacker i vårt eget land.

En civilisation ömsar inte sitt skinn lika snabbt som ormen. Det sker långsamt, över århundraden. Men det jag vill påminna er om, är att gamla, nötta vanor inte är något som regeringar eller institutioner kastar av sig. Det är den vanliga människan som gör det. Människor som du och jag, som påverkar andra människor.

Även om motsatsen verka gälla, så är det vi – den vanliga folket i världen – som har förmågan att förändra våra liv. Historien skapar vi gemensamt, i summan av våra val – och våra begär.

Översättning: Jan Viklund

Förkortad version av essäen på Blue Mountain Center






ÄLDRE ARTIKLAR...»