because there can
be no peace
without justice

SÖK ARTIKLAR


THE MAN
Biography (1869-1948)
The Salt March
                     THE CONCEPT
                     Ahimsa
                     Satyagraha
                     Sarvodaya
                     Swaraj
                     Swadeshi
GANDHIAN SITES

Home » Gandhian


Jainismen - Ickevåldets Rötter
8 december 2004, 14:15  |   GANDHI-RELATERAT  INDIA

Jainismen är en av Indiens äldsta religioner. Fornlämningar i
Indusdalen tyder på en civilisation 3000 år f.Kr. Namnet kommer
från begreppet jina, som betyder erövrare eller segrare. En jain har besegrat begäret och åtrån, det som håller oss fångna
i återfödelsens eviga hjul, samsara. Så här lyder en mer
än 2500 år gammal jainitisk fabel:

För länge sedan var det en stor skogsbrand, och alla djuren i skogen
flydde och samlades runt en sjö, däribland en hord elefanter, rådjur,
kaniner och ekorrar. I timmar flockades djuren samman, sökande skydd mot
elden. Ledaren av elefanthorden greps av klåda och lyft eett ben för
att klia sig. Genast tog en liten kanin över platsen som blev över,
där elefanten haft sin fot. Elefanten, överväldigad av önskan
att inte skada kaninen, stod på tre ben i mer än tre dagar, tills
elden avtog och kaninen skuttat vidare. Hans ben hade då förlamats
och han föll till marken. Fortfarande med rent sinne och hjärta, dog
elefanten. Som belöning för hans medkänsla, övervann han
behovet av att återfödas som djur, och föddes som en prins med
namnet Megha och blev senare en lärjunge till prins Mahavira, med en munks
löfte om hoppet till överskridande av alla former av existens.

Prins Mahavira var samtida med prins Siddharta, mera känd som Buddha. Prins
Mahavira grundade jainismen. Många forskare hävdaratt janinismen
helt enkelt lånat Buddha och kallat honom Mahavira, medan andra anser
att det rör sig om två olika religiösa system. Det som förenar
dem är grund tanken om ickevåld, ahimsa. "För alla varelser
är livet kärt, de uppskattar lycka och skyr smärta. Alla levande,
kännande varelser må därför aldrig bringas skada eller
smärta. Detta är den rena oföränderliga lagen som de Vise
har förkunnat."

Detta betyder inte, som vi ofta misstolkar i väst, att varje form av våld
är en synd. Ahimsa ska ses som ett rättesnöre att sträva
efter. Att vi ska försöka leva så att vii möjligaste mån
inte skadar varandra – och jorden – alltför mycket.

Den centrala filosofin hos jainismen är anekanta-vada, medelvägen
och måttfullheten. Verkligheten är mångtydig. Buddha brukade
likna den vetgiriga mänskligheten vid en person som blivit skjuten med
en pil. När man rusar till för att hjälpa honom, ropar han: "Stopp!
Innan ni drar ut pilen, vill jag veta vem som sköt den! Var det en kvinna
eller man? Vilken nationalitet? Vilket yrke? Vilkenålder? Vilken… och
innan han fått svar på alla frågor har han hunnit avlida.
Det bästa för människan, säger Buddha, är inte att
söka svar på allting, utan att dra ut pilen.

Nonviolence and the Self in Early Buddhism
av Luis O. Gómez

Jaget och icke-jaget

Vanligtvis upplever vi jaget som universums centrum. Kroppen, som basen för
sinnena, verkar bilda sin uppfattning om den yttre världen genom våra
ögon och andra känselorgan, så vi antar att centrum måste
finnas någonstans i denna kroppen. Förutom att vi uppfattar jaget
som världens centrum, marginaliserar vi andra"jag", inte som
"jag" utan som objekt. Till och med när vi erkänner andra
"jag" tenderar vi att värdera andra människor, levande varelser
och ting i en hierarki, med vårt egna "jag" högst upp.
I de buddhistiska texterna presenteras en annan relation mellan de olika jagen:
Ingen är högre, ingen är lägre. Faktiskt inte ens jämsides.
Genom att jämföra och värdera jaget och omvärlden åstadkommer
vi lidandet.

När en buddhist talar om t.ex. Dalai Lama eller någon vis buddhist,
säger man att denne passerat gränsen för meriter eller kritik,
bortom gott och ont, bortom jaget och icke-jaget – "bortom himlar och helveten".

För de som uppnått detta stadium är "kärleken alltid
närvarande i sinnet".


Luis O. Gómez är professor i asiatiska språk och kulturer
vid Michigan Universitet, USA.
Han har bl.a. skrivit: "Barabudur: History and Significance of a Religious
Monument".






ÄLDRE ARTIKLAR...»