MOHANDAS KARAMCHAND GANDHI
(1869 – 1948)
1869
Född 2 oktober i Porbandar, Gujarat, Indien. Yngst av tre söner. Far:
Karamchand. Mor: Putlibai.

1883
Ingår barnäktenskap med Kasturbai (bägge 13 år).

1888
Avreser till England för att studera juridik i London.

1891
Återvänder till Indien som advokat. Öppnar praktik i Bombay och
Rajkot.

1893
Avreser till Sydafrika för att lösa en tvist för en indisk firma.
Vid ankomsten utsätts han för rasdiskrimering.

1894
Sammanställer den första indiska petitionen till en sydafrikansk regering.
I maj bildas Natal Indian Congress.

1899
Organiserar en indisk ambulanskår för britterna under Boerkriget.

1901
Avreser till Indien för att hämta sin familj.

1902
Återvänder till Sydafrika på begäran av den indiska kommunen.

1904
Grundar veckotidningen Indian Opinion. Startar kollektivet Phoenix Farm, nära
Durban.

1906
Organiserar den första mindre kampanjen för de indiska immigranterna
i Transvaal.

1907
Kampanj mot passlagarna, The Black Act.

1908
Januari:
Döms till två månaders fängelse i Johannesburg (G:s första
fängelsedom). Kallas till förhandlingar med general Smuts i Pretoria.
Februari:
Misshandlas av indisk extremist för överenskommelser med Smuts.
Augusti:
Smuts bryter avtalet. Indierna bränner sina pass i protestkampanj.

1909
Februari:
Döms till tre månaders fängelse i Volkrust, Pretoria.
Juli:
Avreser till England för att föra indiernas talan i parlamentet.

1910
Grundar Tolstoy Farm, nära Johannesburg.

1913
September:
Kampanj mot diskrimineringen av indiska äktenskap (Endast kristna äktenskap
har förklarats giltiga). Kampanj för gruvarbetarna i Transvaal.
November:
Arresterad, men frigiven i december med löfte om förhandlingar.

1914
Återvänder till Indien.

1915
Grundar Satyagraha Ashram, nära Ahmedabad.

1917
Flyttar ashramet närmare floden Sabarmati. Inleder den första satyagraha-kampanjen
i Indien – för bönderna vid indigoplantagerna i Champaran. Vägrar
lämna området, arresteras i Motihari, men målet läggs ner.

1918
Februari:
Leder kvarnarbetarnas strejk i Ahmedabad. Överenskommelse med arbetsgivarna
efter G:s 3-dagars fasta (G:s första satyagraha-fasta i Indien).
Mars:
Satyagraha för bönderna i Kheda.
Organiserar landsomfattande hartal – sorgehögtid med fasta och bön,
arbetsnedläggelse – mot Rowlatt Act.
Fastar i tre dagar som bot för våldsamma upplopp av indiska aktivister.
Blir redigerare för två indiska veckotidningar: engelskspråkliga
Young India och Navajivan på gujarati.

1919
6 april:
Vid sikhernas möte i Amritsar massakreras drygt tusen människor av brittisk
militär, under ledning av general Dyer. Kongressen förklarar dagen som
nationell minnesdag.

1920
Utnämnd till ordförande för All India Home Rule League. En resolution
för landsomfattande satyagraha-kampanj godkänns.

1922
Fastar i fem dagar som bot för våldsamma upplopp i Bardoli. Arresteras
för anstiftande till uppvigling. Dömd till sex års fängelse
i Yeravda.

1929
Arresteras för bränder av utländska tyger i Calcutta. Indiska nationalkongressens
möte i Lahore i december beslutar att förklara den 26 januari som Nationell
Självständighetsdag.

1930
12 mars:
Saltmarschen inleds från Sabaramati Ashram.
6 april:
G. bryter officiellt mot saltlagen genom att ta upp en näve havssalt i Dandi.
Arresteras i Karadi. Hundratusentals indier fängslas.

1931
Januari:
Frigiven tillsammans med 30 andra kongressledamöter.
Mars:
Avtalet mellan Gandhi och lord Irwin undertecknas. Kampanjen avblåst.
Augusti:
Avreser till Andra Runda Bords-konferensen i London.
December:
Återvändertill Indien. Kampanjen återupptas.

1932
Arresteras i Bombay och kvarhålls i Yeravda fängelse utan rättegång.

1933
Veckotidningen Harijan grundas. G. inleder en 10 månader lång kampanj
för de oberörbara. Kasturbai fängslas för 6:e gången
på två år.

1934
Under sommaren utförs tre separata attentat mot G.

1940
Inleder kampanj mot Indiens deltagande i Andra Världskriget. 23.000 fängslas
under året.

1942
Möte med sir Stafford Cripps om en begränsad indisk självständighet.
Det engelska förslaget avvisas av kongressen. Den sista stora satyagraha-kampanjen
inleds – Quit India. G. och Kasturbai fängslas tillsammans med kongressledamöter
i Aga Khan Palace.

1943
Fastar i 21 dagar som bot för konflikter mellan vicekonungen och de indiska
ledarna.

1944
Februari:
Kasturbai avlider i fängelse, 74 år.
Mars:
G. frigiven (sammanlagd tid i fängelse under sitt liv: 2.338 dagar)
September:
Förhandlingar med M.A. Jinnah i Bombay om muslimsk-hinduisk enhet.

1946
Inleder en 4 månaders vandring i östra Bengalen för att stävja
upploppen kring den muslimska representatione i den provisoriska regeringen.

1947
Mars:
Konferensen med lord Mountbatten, M.A. Jinnah och G. inleds.
Maj:
G. avvisar kongressens förslag om en delning av landet till ett Indien och
ett Pakistan.
Augusti:
Inleder en "fasta till döds" som bot för upploppen i Calcutta.
Samtidigt firas Indiens självständighet.

1948
20 Januari:
En bomb exploderar vid bönemötet i Delhi. G. ber om nåd för
gärningsmännen.
30 Januari:
G. mördas vid ett bönemöte vid Birla House av Nathuram Godse, hinduisk
extremist.