Demonstrationen, som samlat runt 10-15 människor varje lördag sedan man började för två månader sedan, arrangeras av en lokal kväkar-organisation mot de pågående militära aktionerna i Afghanistan. Deltagarna står tysta längs trottoaren och på skyltarna står “Rättvisa, Ja – Krig, Nej” och “Krig är inte svaret”.


Lördagens beskjutning var den första allvarliga incidenten som gruppen blivit utsatt för. “I förra veckan hörde jag någon som skrek: Krig är bra!” säger Stayton. “Och: Krig är svaret”.


En av samordarna, Sherry Morgan, tillägger, “Veckan dessförinnan ropade någon: Ni borde dödas allihop!”


Dagen efter skottet, diskuterades händelsen vid ett sammankallande möte i organisationen, och man beslöt sig för att fortsätta.


Morgan tog ställning mot kriget efter att ha vägt sin pacifistiska hållning mot hennes känslor för anhöriga som direkt drabbats den 11 september. “Rättvisa måste alltid kunna upprätthållas utan att fälla bomber över ett land”, poängterar hon.


Gruppen övervägde att begära extra polisskydd, men avstod.


“Detta har skakat om mig rejält”, säger Stayton. “Så jag skulle rakt inte vilja stå ensam i den här kampen.”

Artikeln publicerad i Washington Post 4 december 2001


Översättning: Jan Viklund