av Ira Chernus

EN ÖRONBEDÖVANDE tystnad råder över hela landet. Risken för en andra stor terrorist-attack är nånstans mellan “ganska trolig” till “med 100 procent säker” – enligt de personer vi betalar våra skatter till, för att de ska känna till sådana saker.

Jag känner mig som på en stor buss på väg mot ett stort stup. Vi skulle kunna föreslå bussföraren att styra i en annan riktning. Men ingen verkar vilja tala om det.

Kanske är det en skolbuss, där alla ungar sitter tysta, rädda för att göra föraren arg. I början av oktober “läckte” nyhetskällor från underrättelsetjänsten till kongressen, att vi med 100 procent säkerhet kunder räkna med nya terrorist-attacker om vi attackerade Afghanistan. Föraren – presidenten – blev verkligen fruktansvärt arg. Han hotade med att begränsa kongressinformationen drastiskt (och tog senare tillbaka hotet). Men Vita Husets talesman Ari Fleischer hade redan varnat: “Ni måste se upp med vad ni påstår.” Nyhetsbyråerna förstod budskapet. En del ämnen var det bäst att utelämna.

Eller kanske tror vi att en annan färdriktning ändå inte skulle hjälpa. Presidenten har ju ansträngt sig för att övertyga oss om att inget vi gör, kan påverka terroristerna. Ibland beskrivs de som nazister, besatta av att besegra oss för att de hatar vår frihet. Ibland är de omänskliga demoner, onda bara för ondskans egen skull.

I vilket fall, finns det inget sätt att avskräcka dem från sina lömska planer; vi befinner oss på en buss utan en ratt. De flesta verkar faktiskt tro det.

Men låt oss anta att Osama bin Ladin för terroristernas talan. (Gör han inte det, blir ju hela affären poänglös.) Han försöker inte tala om hur vi ska leva våra liv hemma i USA. Han kräver eller specificerar inga nya politiska riktlinjer; som t.e.x. att USA skulle ta bort sina trupper från Saudiarabien, eller sluta stödja Israels ockupation av Palestina. (Riktlinjer som är möjliga att diskutera.)

En fråga – när vår utrikespolitik ställer tusentals amerikanska liv på spel, borde vi inte väga den eventuella visdomen i den politiken mot den potentiella förlusten av människoliv?

Är detta helt orimligt?

Det är självklart ingen garanti att en radikal förändring av USA:s utrikespolitik skulle sätta ett totalt stopp för fler attacker. Men fortsätter vi i samma färdriktning är vi definitivt garanterade flera attacker.

Matematiken borde vara glasklar: Ändring av kursen gör oss relativt mer säkra och trygga än den nuvarande.

Naturligtvis – garanterad säkerhet för amerikanska medborgare kanske inte är högsta prioritet, när allt kommer omkring. Vår nuvarande politik i Saudiarabien, Irak och i Israel kanske är av så stor betydelse att den är värd förlusten av tusentals amerikanska liv.

Och det ser ut som om föraren är fast inställd på att köra oss alla över stupet.

Översättning: Jan Viklund