because there can
be no peace
without justice

SÖK ARTIKLAR


THE MAN
Biography (1869-1948)
The Salt March
                     THE CONCEPT
                     Ahimsa
                     Satyagraha
                     Sarvodaya
                     Swaraj
                     Swadeshi
GANDHIAN SITES

Home » Gandhian


Gandhi: EKONOMI - Som Om Människor Betydde Något
1 oktober 2008, 23:48  |   GANDHI-RELATERAT  GLOBAL

“Det behöver inte nödvändigtvis innebära framsteg för Indien att importera västvärldens elände.”

I ljuset av dagens finanskriser är det inte svårt att föreställa sig hur Gandhi utvecklat de orden. Hans 139:e födelsedag den 2 oktober firas i skuggan av utökade handelsavtal mellan USA och Indien – om kärnteknologi.

- Jag kan försäkra er, att inget land i världen
inte föredrar sin egen dåliga regering
framför det “goda” styret av en utländsk makt.

- Men min bäste herre, vi är ju britter.
Vi utgör knappast någon utländsk makt!


Replikskifte mellan Gandhi och en representant
för det brittiska kolonialväldet i Indien.
(ur filmen Gandhi av Richard Attenborough)

MOHANDAS KARAMCHAND GANDHI -
född 2 oktober 1869,
kämpade för Indiens självständighet
från det brittiska imperiet.

139 ÅR SENARE
kämpar världen för befrielse
från ett imperium med globala ambitioner -
i dödsryckningar.

Power dies hard.
Makten är motvillig in i det sista, konstaterade Gandhi.

Den brittiske befälhavarens förvåning var äkta.
Indien var ju en del av Storbritannien!
Samma syn präglar dagens befälhavare i Vita Huset.
Världen är ju ett spelrum för Amerikas Förenta Stater!

GANDHI JAYANTI, Gandhis födelsedag, är nationell helgdag i Indien. Men i bister ironisk relief till årets firande skriver Indien kontrakt med USA denna dag – om utökad handel med kärnteknologi.

Utrikesminister Condoleezza Rice har skyndat på det slutgiltiga godkännandet, före hennes planerade besök i New Delhi den 3 oktober:

US Senate to take up N-deal vote on Wednesday
(The Times of India, 1 Oct, 2008)

“Det behöver inte nödvändigtvis innebära framsteg för Indien att importera västvärldens elände.”

Det är inte svårt att föreställa sig hur Gandhi utvecklat de orden i dag.

“Ingen ekonomi är till någon som helst nytta, om den saknar betydelse i moraliska termer och för de allra mest fattiga.”

GANDHIFOLKETS EKONOM

Den gängse ekonomiska argumentationen – baserad på varor och tjänster – bekymrar sig enbart om att öka tillgången på varor och tjänster genom avancerad teknologi, vetenskapligt kunnande och modern utrustning. Enligt den linjen måste industrialiseringen vara storskalig, kapitalintensiv och arbetsbesparande, ända till graden av fullständig automatisering. Utifrån varornas och tjänsternas bästa, är människor helt enkelt inte de mest idealiska verktygen för massproduktion eftersom de tenderar att göra misstag, vara långsamma, säga emot och bilda fackföreningar. Idealet blir därför att så långt som möjligt eliminera den mänskliga faktorn.

Gandhis svar är en ekonomisk utveckling som istället utgår från hur människors fundamentala behov kan tillgodoses. Enligt den linjen blir avskaffandet av arbetslöshet och ökandet av konstruktivt, produktivt arbete det övergripande målet. Den mest alarmerade aspekten av dagens moderna samhälle är det faktum att miljoner och åter miljoner människor går arbetslösa samtidigt som teknologin går på högvarv. Istället för massproduktion efterlyste Gandhi en “produktion utförd av massorna”.

Vad skulle Gandhi ha sagt om Indien av i dag? Situationen i hans älskade hemland speglar egentligen bara världen som helhet – extrem rikedom samsas med extrem fattigdom. Och detta eftersom en ekonomi som utgår från varorna och därför söker befria sig från den mänskliga faktorn i produktionsprocessen, aldrig kan leda till konstruktiv arbetsutveckling.

Det går helt enkelt inte att bygga ickevåld ur ett industrisamhälle; det var det drastiska konstaterande som Gandhi ofta upprepade. Eftersom det är en samhällsekonomi som förutsätter exploatering. Och exploatering – utnyttjande – är själva kärnan, själva essensen i allt våld.

Till var och en som tvekar, grubblar eller ägnar tankarna för mycket åt sin egen person, erbjöd han följande råd:

“Erinra dig ansiktet av den mest arma, mest hjälplösa människa du någonsin sett, och fråga dig själv om det du står i begrepp att göra kommer att vara till någon som helst nytta för honom eller henne? Kommer hon eller han att uppnå något gott av det? Kommer det att återställa kontrollen över den människans liv och öde? Med andra ord, kommer det att leda till självstyre för de hungrande och själsligen utsvultna miljonerna av våra landsmän?

Då kommer du att märka hur ditt grubbel – och ditt jag – smälter bort.”


Det är ett råd som än i dag är en utmaning för alla beslutsfattare i världen.

Vare sig de sitter i regeringen eller hemma vid ditt eget köksbord.


“Gandhian Economy – As If People Mattered”, av Surur Hoda
har varit utgångspunkt för ovanstående artikel.
Surur Hoda (1928-2003),
facklig ledare och grundare av The Gandhi Foundation
i Storbritannien, där regissören Richard Attenborough är ordförande.






ÄLDRE ARTIKLAR...»