av Eknath Easwaran
(ur tidskriften Gandhi IDAG nr. 3, 1998)


Ofta när jag äter min frukost, ser jag en orange blixt susa förbi köksfönstret och sväva i luften ovanför en blommas öppning. En kolibri sträcker sin långa utsökta näbb in i dess mitt, utan att ens nudda kronbladen och dricker sin frukost. En stund senare är den borta, den har druckit bara det som var nödvändigt och lämnat blomman pollinerad.
Noggrann, effektiv, vig, respektfull; Jag tror inte mänskligheten kan finna en bättre läromästare i levnadskonst.
För mig håller kolibrin fram ett löfte; det är hur vi alla kan leva, att gradvis växa ifrån en livsstil där vi slukar all nektar, rycker av kronbladen och slutligen drar upp hela plantan med rötterna.
Eller för att tala i ekonomiska termer; vi förslösar vårt kapital, när vi borde leva gott på räntan, och låta kapitalet bära utdelning för framtida generationer.

Det är vad Gandhi kallade “handel utan moral”, när alla våra ädlare ambitioner underordnas begäret att producera och konsumera allt mer och mer.

VETENSKAP UTAN HUMANISM

Men precis som det Gandhi kallade “vetenskap utan humanism” inte begränsas till ett antal män i vita rockar i något laboratorium, så ligger inte hela ansvaret för handel utan moral på multinationella bolag eller regeringar.


Nyligen skrev tidskriften Time: “Inget försök att skydda miljön kommer att lyckas på lång sikt om inte vanliga människor – amerikanska hemmafruar, mexikanska bönder, ryska fabriksjobbare, kinesiska jordbrukare – är villiga att ändra sitt sätt att leva.”


Om det bara var upp till byråkrater eller direktörer fanns det inte mycket hopp. Men det är inte upp till dem. Vi kan själva välja vad vi vill köpa, stödja eller förkasta.


Instiftandet av nya lagar kan framtvinga förändringar, men sällan inspirera människor eller göra dem lyckligare. Lagar reglerar våra otyglade begär, men de kan aldrig förmedla skönheten av ett enklare, mer artikulerat liv. Bara medmänniskor kan göra det.


Vårt sätt att se på människan – på oss själva – påverkar varje aspekt av tillvaron, från politiska beslut till ekonomi, utbildning, hälsovård och relationer. Enligt den industriella hypotesen är vi alla obetydliga enheter som bara kan finna tillfredsställelse, eller tröst i avsaknad av sådan, genom fler och fler saker.


Men om vi lyssnar riktigt noga kan vi höra en stilla röst inom oss som frågar: “Är det här allt som var meningen?”


EN HÖGRE SJÄLVBILD

Oavsett vad New York-börsen säger, så är vår hunger inte efter mer och mer saker, utan efter en högre bild av oss själva. Och inga materiella ägodelar kommer någonsin att göra oss tryggare eller mer tillfreds.


Kolibrins beteende lär oss vad verklig skönhet är; inte att ha mer, utan att ha precis det som är nödvändigt.


Jag vill poängtera att jag inte förespråkar fattigdom; ingen borde behöva leva i misär. Det är inte en fråga om att försaka, vare sig komfort, arbetsvillkor, eller en hälsosam miljö.


Låt oss helt enkelt sätta upp ett frågetecken på porten till vårt sinne, riktat till varje begär som vill komma in: “Halt! Vem är du? Är du en vän till livet? Bidrar du till min hälsa och hälsan hos alla levande varelser? Då är du välkommen. Om du skadar mig, eller de runtomkring mig – även om du är aldrig så frestande – så får du gå härifrån.”


Det är snarare ett äventyr än en plikt. Ett barn lär sig gå. Det är en lång process, men ett äventyr likafullt. Precis på samma sätt står vi alla i dag inför stora förändringar. Det är vanliga människor som du och jag, som kan försäkra att vårt århundrade inte ska bli ihågkommet som mänsklighetens sista, utan som början på en post-industriell tid – en Tid av Medkänsla.


Översättning: Jan Viklund

EKNATH EASWARAN (1910-1999) var professor i engelsk litteratur i Indien
när han kom till Berkeley Universitet, Kalifornien i början av 1960-talet, där han etablerade the Blue Mountain Center for Meditation 1961. Han var en av de första lärarna som införde kurser i meditation på något västerländskt universitet.


Med 40 års författarskap översatt till 26 språk, kan särskilt nämnas biografin om Abdul Ghaffar Khan, Afghanistans Gandhi:

Nonviolent Soldier of Islam
Badshah Khan, A Man to Match His Mountains


Relaterad länk:
Abdul Ghaffar Khan – ISLAMS GANDHI
(Föreläsning på Östhammars bibliotek, 7 april 2002)

ÄLDRE ARTIKLAR...»