because there can
be no peace
without justice

SÖK ARTIKLAR


THE MAN
Biography (1869-1948)
The Salt March
                     THE CONCEPT
                     Ahimsa
                     Satyagraha
                     Sarvodaya
                     Swaraj
                     Swadeshi
GANDHIAN SITES

Home » Features


Natural Born Killers i Irak: "GENERATION DÖD"
21 juli 2004, 10:23  |   ARTIKLAR  IRAQ

Jag har alltid haft svårt att förstå hur någon, i det fallet
en amerikansk tonåring som växt upp i en förort – kan ha denna
attityd till att utplåna liv. Jag mötte många av hans sort i
Irak. Denna grupp unga, våldsamma amerikaner är ämnet för en
av de bästa böcker om Irak-kriget, som nu kommer ut:
“Generation Kill” av Evan Wright. En bok om de jämnåriga med
massakern vid Columbine High School, som nu blitzar sin väg
över Irak, i spetsen för USA:s senaste kampanj. De
“representerar vad som i stort sett är Amerikas första
generation av försumbara barn”, säger Wright, som uppskattar
att halva hans pluton kommer från hem med singel-föräldrar:
“Många är mer hemmastadda i videospelen, dokusåpornas och
internetporrens värld, än hos sina egna familjer.”


Det är inte lätt att kategorisera boken. Det är ingen anti-
krigspamflett, utan en sammanfattning av Wrights erfarenheter
under sin militära tid i Irak. I likhet med generationen den
beskriver, har boken ingen moralisk kompass. Det är helt
enkelt en dyster samling återgivna samtal, gärningar och
illgärningar – allt nedtecknat i en adrenalin-kick av
intelligent prosa.


Titeln är talande.


Kärnan i Generation Kill ifrågasätter den mörka korsningen
mellan krigföring och den här generationens besatthet
av våld – hur den till stora delar virtuella tonårsvärlden
transponerar sig ut på slagfältet. I inledningen noterar
Wright en av soldaternas förtjusning: “Jag kunde bara tänka
på en sak när vi körde rätt in i det där bakhållet…
Grand Theft Auto: Vice City”, refererande till ett populärt
dataspel. “Jag kände som jag var mitt inne i det när
flammorna steg ur fönstren, såg den söndersprängda bilen
på gatan, killarna som kröp runt och sköt mot oss…
It was fucking cool.”


EN GENERATION UTAN OSKULD

Den här generationen kommer att spela en avgörande roll
i USA:s “krig mot terrorism” med okänd utgång. Som Wright
konstaterar är det fråga om soldater, så pass cyniska, att
de inte behöver några skäl för att utföra sina grymma jobb.
Detta är vad som skiljer dem från Vietnam-generationen,
där kriget representerade förlusten av oskuld.


Irak-krigets generation har inte någon oskuld kvar
att förlora. De tillhör en generation “för vilka den Stora
Lögnen bara är lika central för regeringen som skatterna”,
enligt Wright. Och de ser inga som helst problem med att
det bara skulle vara ett krig för oljan.


Under min bevakning av krigföringen i Afghanistan och Irak
de senaste två åren har jag sett den här gruppen av socialt
missanpassade, tungt beväpnade ungdomar bli USA:s främsta
internationella belastning. Våldsamma amerikanska
subkulturer har länge varit ett egendomligt fenomen
utomlands, men har nu nått oanade höjder i kontakten med
en urgammal civilisation man inte begriper sig på, och som
ser med frågande ögon tillbaka. Resultatet är hemskt.
Och slutligen ödesdigert för USA och dess allierade.
Den irakiska opinionen mot ockupationen under de senaste månaderna är ett direkt resultat av kontakten mellan
irakierna och dessa unga män och kvinnor.


De 374 soldaterna vid första marinkårsbataljonen som Wright
tillhörde, karakteriserar den våldsamma subkulturen.
“Vi hjärntvättades och hetsades till strid. Vi måste säga:
“Döda!! Kill!!” 3.000 gånger per dag i träningslägret.
Det är därför det blir så lätt, sen”, förklarar en soldat
för Wright.


Nathaniel Fick, en 25-årig löjtnant ger sin förklaring:
“I andra världskriget, när marinkåren intog stränderna,
var det en avsevärt stor procent av soldaterna som inte ville
avlossa ett skott… Inte dom här grabbarna. Dom har inga som
helst problem med att döda.”


Ändå förekommer stunder av ångest. En sergeant som beordrat
eldgivning mot ett civilt hem konfronterades med
konsekvenserna: en dödligt sårad 12-åring och en panikslagen
gråtande mor. “En pilot behöver aldrig gå ner och se dom han
bombat. Artilleriet ser aldrig effekterna. Det gör ont inuti
mig”, erkände han.


Men Wright noterar också att det här inte var första gången:
“Skillnaden var bara, att den här gången hade bataljonen
blivit kvar tillräckligt länge på platsen för att offren
skulle hinna ikapp dem.”


“Generation Kill”
Evan Wright
Bantam Press (UK)
G.P. Putnam’s Son (USA)


Artikeln publicerad i Financial Times, 26-27 juli 2004.


Översättning: Jan Viklund

Relaterad länk:
Financial Times






ÄLDRE ARTIKLAR...»