av Jan Viklund

EN GÅNG I TIDEN lärde man sig komparera begreppet lögn; “Lögn, förbannad lögn, statistik”.


Men nu är det kanske dags att göra en omvärdering till “Lögn, förbannad lögn, journalistik”.

Krigets första offer är sanningen, det vet var och en nuförtiden. Även om många verkar tro det gäller alla andra tidigare konflikter, utom den just pågående. Men idag, när verkligheten är ett enda krig, 24-timmar om dygnet, och varje journalist agerar som krigskorrespondent vare sig man bevakar Afghanistan eller den lokala politikern, så blir ju kontentan att sanningen är död. Det som återstår är en oändlig massa åsikter.


Då är det inte så underligt att ungdomar köar i timtal för fantasy-skildringar som Sagan om Ringen. Också det en svart-vit historia om “ont” och “gott”, men den ger sig i alla fall inte ut för att vara något annat än just fantasi.


Gränserna suddas ut. Pentagon tar hjälp av Hollywood i kriget mot dissidenter… nej, terrorismen var det visst. I helgen demonstrerade några hundra mot kriget utanför Bushs residens i Kennebunkport, under parollen “Amerikaner för Demokrati”. Trafalgar Square i London var också samlingsplats för uppåt 100.000. Dissidenterna blir tydligen bara fler och fler.


Ändå skulle nog gamle Herman Göring ha trivts i dag. Han förkunnade ju på sin tid:

“Folket kan alltid förmås följa ledarnas vilja. Allt man behöver göra är att förkunna att de är attackerade, och sedan anklaga pacifisterna för brist på patriotism.”