av Medea Benjamin

George Bush och CodePink – Kvinnor för fred:
Ett Erkännande som Skänker Segervittring


Utrikesminister Condoleezza Rice i närkontakt med CodePinks Desiree Fairooz vid kongressförhören den 24 oktober.
(Foto: AP)

DEN 1 NOVEMBER, medan CodePink – Kvinnor för Fred protesterade utanför the Heritage Foundation* mot George Bush framträdande, så talade Bush själv därinne om CodePink.

“När det gäller finansieringen av våra trupper, borde några i Washington ägna mer tid åt att bevaka varningarna från terrorister som bin Ladin och kraven från våra befälhavare på plats i Irak, och mindre tid åt protestgrupper som MoveOn eller CodePink”, sade han.

Det är märkligt hur Bush, som tidigare förklarat att “Usama bin Ladin ska inte få avgöra hur vi försvarar oss själva”, nu vill att kongressen ska ägna sig mer åt honom än kritiska röster som representerar den amerikanska majoriteten.

Men vi kan idag ta Bushs erkännande av CodePink som en seger. Vi önskar bara att han lyssnat på oss redan 2002 när vi varnade för att ett anfall mot Irak skulle bli en katastrof. Och vi önskar definitivt att både kongress och Bush börjar lyssna när vi idag säger: “Ta hem trupperna och starta inget nytt krig – mot Iran!”

Bushs omnämnande av CodePink inträffar efter att en rad regeringsföreträdare diskuterat vår organisation. De försöker utmåla CodePink som en extremt radikal grupp, och samtidigt koppla ihop oss med Demokraterna. Taktiken är alltför genomskinlig; att försöka misskreditera Demokraterna genom att fläcka ner dem i CodePinks färger.

Den 24 oktober gjorde Vita Husets taleskvinna Dana Perino det skrattretande uttalandet att “tyvärr verkar det som kongressen alltmer styrs av CodePink.” Den 11 september – dagen efter general Petraeus tillrättalagda presentation av situationen i Irak – förklarade talesman Tony Snow att “det var olyckligt för Demokraterna hur CodePinks demonstranter försökte smutskasta general Petraeus.”

Till skillnad mot MoveOn har CodePink inga nära förbindelser med det demokratiska partiet. Flera av oss har utkämpat intensiva kampanjer mot topp-profilerna Hillary Clinton och Nancy Pelosi, för deras tvivelaktiga ställning när det gäller att få ett slut på kriget. Nancy Pelosi är idag så rasande på att CodePink slagit läger utanför hennes hem i San Francisco att hon vägrat träffa oss för en dialog.

Så medan Republikanerna förgäves försöker associera oss med Demokraterna, har vi kommit en lång bit på vägen sedan de dagar då Bushadministrationen överhuvudtaget vägrade erkänna att det finns en krigsmotståndsrörelse i USA.

Mot bakgrund av de knappa trettio procent som idag stödjer Bushs politik i Irak, så är Vita Husets upprepade refererande till CodePink och MoveOn ett erkännande av de miljoner kritiska amerikaner som pressar kongressen, demonstrerar på gatorna, stödjer klart uttalade krigsmotståndare som presidentkandidat Dennis Kucinich och på alla sätt vill sätta stopp för ett nytt krig, denna gång mot Iran.

BESÖKSFÖRBUD OCH HATBREV
Detta nationella erkännande av CodePink har tyvärr sina avigsidor. Konservativa grupper har startat en kampanj för att vräka oss från vårt kontor i Washington D.C. Hatbreven och de anonyma telefonsamtalen har ökat. Polisen har utfärdat besöksförbud för att förhindra vår närvaro på åskådarplats vid kongressförhören, sedan Desiree Fairooz lyckades närma sig Condoleezza Rice med händerna rödmålade. Desiree har i domstol berättat hur hon varken planerat aktionen i förväg eller ville angripa Rice. Desiree förvånades över frånvaron av säkerhetsvakter i salen, och tog spontant tillfället att konfrontera Rice: “Öga mot öga, kvinna till kvinna.”

Flera medlemmar av CodePink har upptäckt våra namn i FBI:s databas över kriminella och vägrats inträde till Kanada.

Nu är det hög tid för CodePink och andra grupper att trappa upp våra aktioner – och för fler nya medlemmar att ansluta sig.

Dags att minnas Gandhis förutseende ord:

“Först struntar de i dig.
Sedan skrattar de åt dig.
Sedan bekämpar de dig.
Därefter vinner du.”

I dag befinner vi oss i stadiet då vi bekämpas.
Vi ser förväntansfullt fram emot dagen då vi vinner.

(Översättning: Jan Viklund, GandhiToday.org)

CODEPINK – WOMEN FOR PEACE
LISTEN HILLARY

Fotnot:
“Heritage Foundation strävar efter att tränga tillbaka den liberala välfärdsstaten och bygga ett Amerika där friheten, möjligheterna och det civila samhället blomstrar.”
(ur programförklaringen för the Heritage Foundation.
Stifelsen som bildades 1973 är den nordamerikanska nyhögerns viktigaste organisation. 100 av USA:s 500 större börsföretag har skänkt bidrag till verksamheten.)