Åtalet mot Drakflygarna – Förberedd Slutplädering
Feb 3rd, 2011 by Jan
Flög med drake utanför F21
(TV 4 Luleå, 2 feb 2011)
Under onsdagen hölls en manifestation för de tre män som på torsdag hamnar inför tinget för att de försökte filma när de flög med en plastdrake utanför F21.
Avsikten var att göra en film om fred och Afghanistan i Gandhis anda. Männen är nu åtalade för brott mot lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar.
Förberedd Slutplädering
till Tingsrätten, Luleå
Åtal mot Jan Viklund, Bror Kajsajuntti och Gunnar Eriksson
kl. 09.00 torsdag 3 februari 2011
Två former av makt finns det här i världen, rädslans makt -- och kärlekens.
“CherOMA mahABAT NAkorim.” [Dari]
Why not Love? hälsar Hakim, Abdulai, Zekerullah, Ali, Ghulamai, Lala, Faiz, Mohammad Jan, Khamad, Parwin, Nazuko, Zerghuna, Karima, som just nu ivrigt väntar i Bamyan, Afghanistan på besked från mig hur rättegången har gått.
Så jag vill börja med att uppriktigt tacka rätten och den svenska försvarsmakten för att genom att driva igenom detta märkliga åtal så tydligt bevisa hur mycket rädslan terroriserar oss och hur något är mycket, mycket fel i Sverige idag. Men -- som det också framgår i romanen Flyga Drake: Det finns ett sätt att ställa allt tillrätta.
Dessa afghanska ungdomar i Afghan Youth Peace Volunteers arbetar i denna stund tillsammans med Dr Ramazon Bashardost, f.ö. på tredje plats i det korrupta afghanska valet, på ett fempunktsprogram för Afghanistans framtid, att levereras till FN:s generalförsamling.
Och en fortsatt svensk eller utländsk militär närvaro ingår INTE i det fempunktsprogrammet. Jag har regelbunden kontakt med dem och projektet genom nätet och den internationella telekonferensen Lyssna till Afghaner, Listening to Afghans.
Kasta upp din Dröm som en Drake i Skyn,
skaldade författaren Anais Nin (1903-1977)
och Du vet icke vad den för med sig tillbaka -
Ett Nytt Liv, en Ny Vän,
En Ny Kärlek,
eller ett Nytt Land.
Natten till den 17 januari 1991, när Kuwaitkriget startade, Sovjet började rämna och jag fattade det avgörande beslutet att ägna mitt liv åt vad som blev GandhiToday, kunde jag aldrig ana att det engagemanget skulle krönas med en rättegång 20 år senare. Inte för omstörtande ickevåld -- men för en drakflygnings skull.
Det pågår folkkresningar i Tunisien och Egypten. 30 januari, på Gandhis dödsdag, inledde åldriga 90-åriga legendarer inom den forna indiska självständighetrörelsen en hungerstrejk till döds mot den nuvarande politiska korruptionen i Indien. I USA åtalas en pensionär för att ha distribuerat läkemedel och sjukvårdsutrustning till Irak -- ett 15 år gammalt brott mot de ekonomiska sanktionerna under 90-talet. Vad upprör en svensk? Svar: tre män åtalade för att ha flygit en drake.
Norrland uppvisar stora idealiska likheter med Afghanistan, hävdade svenskt Natobefäl på fullaste allvar, i samband med USA-övningarna. Glest befolkat och långa skjutavstånd. Till dessa märkliga paralleller kan nu alltså tllläggas drakflygning..
Det är väl värt att ta en rejäl funderare över vad som hade inträffat om det istället för en sörlänning och två norrbottningar varit några avvisningshotade afghaner som tröttnat på svensk dubbelmoral och testat sin frihetsdrake vid allmänna infarten till F21.
Den svenska dörren står vidöppen för US Air Force, för det gynnar den ekonomiska tillväxten. Men den svenska dörren är låst och tillbommad för US Air Force’s offer -- fast det gräver den andliga och sociala tillväxtens grav i Sverige. Istället för mod och tillförsikt till varandra, cementerar vi vanmakt och missmod.
Jag skäms över Sverige. Jag skämdes att bland tusentals internationella röster under den dygnslånga telekonferensen på nyårsdagen med dessa afghanska ungdomar, vara den enda deltagaren från Sverige. När jag berättade hur vi gripits för att ha flygit en afghansk drake i anslutning till USA:s övningar, brast de i gapskratt. Vilken frihetssymbol draken och drakflygningar är i Afghanistan skulle jag rekommendera den utländska närvaron att lära sig lite mer om. Vad vet militären om det land där man stationerat och byggt sina egna militära komplex, enligt västerländsk hög standard och komfort, samtidigt som avloppen korkar igen i Kabul, kvinnor dör i barnsäng och Bamyan har två timmars elektricitet per dygn -- efter midnatt?
Jag skäms när Zekerullah, 14 år, beskriver hur militärkonvojerna river upp gigantiska dammmoln där han går vilse med sina boskap och känner sig förminskad som människa av alla militära uniformer överallt.
Jag skäms över det faktum att jag hellre hade önskat mig en rättegång för att medvetet och gemensamt spillt mitt blandade blod med exil-afghaners i Sverige över bombplanen -- afghaner som bl.a. hungerstrejkat mitt på Sergels torg i Stockholm inför avvisningshotet,. En aktion som jag reflekterade över men varken hade tid och resurser att genomföra.
Men den afghanska frhetsdraken representerar ändå den absoluta motsatsen till de förarlösa farkoster som sprider död från skyn, och därmed påstås skapa tillväxt.
Det finns ett sätt att ställa allt tillrätta igen.
I romanen Flyga Drake ligger lösningen i att huvudpersonen Amir tar hand om sin barndomsväns krigsdrabbade son, som han tidigare svikit. För Sveriges och västerlandets del vore det, att äntligen på allvar börja lyssna till afghanerna själva, istället för att sätta egenintresset främst, under täckmanteln av så kallade humanitära insatser.
Jag har talat med Hakim, Abdulai, Zekerullah, Ali, Ghulamai, Lala, Faiz, Mohammad Jan, Khamad, Parwin, Nazuko, Zerghuna och Karima.
Deras högsta önskan är att få fler svenska vänner, färre svenskar i uniform. Och friheten att själva bestämma över sina liv och sitt land.
Cheroma ma habat nakorim.
Love is how the kites will fly in Afghanistan and the world.
Hälsar Hakim, Abdulai, Zekerullah, Ali, Ghulamai, Lala, Faiz, Mohammad Jan, Khamad, Parwin, Nazuko, Zerghuna, Karima -- och Jan.
